Klimatskepticism (?)




Klimatforskningen

Detta skrivs i medvetande om problemet för fackmän att kommunicera med allmänheten då ord och begrepp har olika mening och förstås och tolkas olika. Klimatet är ingen annat än summan av allt väder under en representativ period. Det svårt att veta om klimatet ändras eller inte då man oftast saknar långa dataserier som är homogena, vädret inte kan förutsägas mer än någon eller några veckor beroende på kaosteorin och en klimatberäkning är osäker även om modellekvationerna skulle vara perfekta.
Trots allt har klimatforskningen gjort stora framsteg och vår kunskap om tidigare klimat har ökat. allmänheten är imponerad och hyser tilltro till IPCCs klimatsimuleringar. Det ska också erkännas att SMHI:s 'down-scaling' av klimatsimuleringar om 100 år är imponerande. De är ovärderliga för att undvika framtida översvämningar och skogsbränder.
Det är ändå inte så bra som det ser ut eftgersom väder och klimat kan inte förutsägas. Inte ens om vi vet exakt hur mycket växthusgaser det kommer att finnas. Härtill kommer all osäkerhet om världens framtid. Som någon sagt: ”The greatest enemy of knowledge is not ignorance, it is the illusion of knowledge”.
Naturligtvis påverkar växthusgaser jordens klimat men det är inte detta som är problemet utan hur mycket, hur snart och hur omfattande en ”klimatändring” kan bli. Det finns ingen konsensus om detta. En minimal ändring i en klimatmodell kan leda till att vädersystemen förflyttar sig från Nordtyskland till Alperna med en radikal regional klimatändring som följd.
Vädret blir inte mer extremt bortsett från förstärkt nederbörd och möjlig intensifiering av orkaner. Att skadorna från detta och från jordbävningar ökar. beror på den växande ekonomin.
Inom klimatforskningen finns det en tendens att enbart rapportera om det som stöder den egna klimathypotesen. Tidskrifterna är ovilliga att ta upp sådant som strider mot en förenklad klimatuppfattning. Ren nyfikenhetsforskning ses på sin håll som asocial eftersom det inte är ”god” vetenskap.

Lennart Bengtsson
21 maj 2014


Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

S:t Barhélemy under svenskt välde

Bild
S:t Barthélemy är, med sin yta på endast 21,14 m², en av de minsta av öarna i de  små Antillerna .  Den koloniserades av fransmännen 1648 men övergick redan  1653 tillsammans med flera andra västindiska öar  genom köp i  Malteserriddarnas händer, vilka dock  vanskötte dem  till den grad att de såg sig  nödsakade att avstå från dem och då sålde dem tillbaka till Frankrike under vilket land den kvarstod  till 1784, då den blev svensk besittning.  Det var den svenska regenten Gustaf III som p å återresa från Italien besökte  Paris och genom att sluta ett traktat med Frankrike  förvärvade ön med några tillhörande mindre öar .  I en skrivelse av den 8 juli 1784 meddelar han den svenska  regeringen att han i utbyte detta  och mot att fransmännen avstår från att använda staden Wismar  som upplagsort för franska varor .  Ön överlämmnades formellt  i svenskarnas händer den  7 mars 1...
Läs mer

Samhällskontraktet

Bild
Det borde inte spela någon roll varifrån du kommer. Det som spelar roll är vad du gör. Det svenska samhällskontraktet vilade länge på dessa antaganden. Den som gjorde sin plikt kunde kräva sin rätt. Hög skatt kom på köpet men kunde legitimeras så länge staten höll sin del av avtalet och garanterade en bra skola, bra sjukvård och omsorg, fred, frihet och jämställdhet.  Staten håller inte längre sin del av avtalet. Vi står därmed  inte inför en kollaps, men när tillräckligt många trådar börjar ge vika mals väven långsamt ner. En söndag i juni blev jag bestulen på min mobiltelefon och polisanmälde saken. Efter en dag lokaliserades telefonen till en omskriven förort. Handläggaren på polisen frågade om jag ville komplettera ärendet. jag blev ställd för då de inget kunde göra var det ju betydelselös att veta var den fanns. Ena annan söndag i juni blev vår son kraftigt magsjuk. Vi tog oss så småningom till en överfull barnakut. Utanför stod pol...
Läs mer

Världen har ögonen på Sverige!

En alldeles svensk   historia  »Kajsa Normans beskrivning av det svenska hyckleriet och dess paradoxer är mer medryckande än en thriller.« The Times Sommaren 2015, under musikfestivalen We Are Sthlm, utsattes tonårsflickor för sexuella övergrepp i publikhavet. Både polis och vittnen på plats förväntade sig stora rubriker i media efter händelsen. Istället: Total tystnad. Ett halvår senare rapporterades om liknande övergrepp i Köln först då valde svenska medier att berätta om vad som hänt på We Are Sthlm. Varför dröjde det så länge? När reportern Chang Frick började nysta i historien skapades en kedjereaktion som kom att skaka om Sverige. Ingen ville ta ansvar för den uteblivna rapporteringen och media förnekade att de misstänkta förövarnas ursprung skulle ha påverkat bevakningen. Sverige är ett land präglat av en konsensuskultur som få vågar bryta mot. Den som ställer sig utanför åsiktskorridoren utmålas snabbt som extrem. I sin internationellt hylla...
Läs mer