Hur yttrar sig dystymi?


"Min irritabilitet var ett stort hinder i det sociala livet. Jag tålde ingen kritik, inga höga ljud och då absolut inte för mycket barnskrik. Jag blev irriterad om jag tvingades att prata för mycket eftersom det var så jobbigt. Jag kände alltid ett stort obehag i kontakt med okända människor, i större folksamlingar och när jag fick för mycket uppmärksamhet. Jag ville helst inte synas."
  • Tillståndet kan vara något bättre under ett par dagar men överlag är dystymikern håglös, sorgsen och trött.
  • Självmordsförsök och vård på sjukhus är vanligt bland personer med dystymi.
  • Funktionsnedsättningen är ofta lika stor eller till och med större än vid en egentlig depression.
  • En dystymiker är ofta omotiverat trött.
  • En dystymiker känner obehag när han/hon måste tala inför människor eller börjar stamma när han/hon blir tilltalad.
  • En dystymiker störs lätt av (o)ljud.
  • En dystymiker har svårt för att koncentrera sig.
  • En dystymiker blir lätt irriterad över småsaker.
  • Livet för en dystymikerär för det mesta grått och trist.
  • Skola, arbete eller föreningsliv upplevs ofta som ett krav utan glädje.
  • Ofta har en dystymiker besvär av social fobi. Att vistas bland folk kan därför upplevas besvärligt.
  • Till skillnad från fallet vid egentlig depression kan stämningsläget höjas om något roligt eller engagerande händer. 

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

S:t Barhélemy under svenskt välde

Bild
S:t Barthélemy är, med sin yta på endast 21,14 m², en av de minsta av öarna i de  små Antillerna .  Den koloniserades av fransmännen 1648 men övergick redan  1653 tillsammans med flera andra västindiska öar  genom köp i  Malteserriddarnas händer, vilka dock  vanskötte dem  till den grad att de såg sig  nödsakade att avstå från dem och då sålde dem tillbaka till Frankrike under vilket land den kvarstod  till 1784, då den blev svensk besittning.  Det var den svenska regenten Gustaf III som p å återresa från Italien besökte  Paris och genom att sluta ett traktat med Frankrike  förvärvade ön med några tillhörande mindre öar .  I en skrivelse av den 8 juli 1784 meddelar han den svenska  regeringen att han i utbyte detta  och mot att fransmännen avstår från att använda staden Wismar  som upplagsort för franska varor .  Ön överlämmnades formellt  i svenskarnas händer den  7 mars 1...
Läs mer

Risker och kapitalister i välfärden

Kan det vara så att den omhuldade ”Valfriheten” styrs av riskkapitalister – som inte riskerar något. I den ursprungliga reformen rörande valfrihet finns det inget behov av att införa ovälkommen konkurrens från privata intressen för att lika ovälkommet berika en redan kapitalstark men liten del av befolkningen. Men d e alltmer dominerande privata välfärdsföretagen, ägnar sig numera åt att förvandla skattemedlen till betydande vinster som undandras en välfärd som  totalt sett  är avsevärt sämre än före reformen. Det är miljarder som hamnar långt ifrån den svenska allmänheten och i stället skickas till exempelvis diskutabla skolor. Underbemanningen på företagen leder till att äldrevård och skolor i städernas utkanter varken levererar god vård eller god utbildning. Medan  skolor och vårdinrättningar som grundades på privata initiativ h istoriskt var   till för företag och människor som hade råd. Amerikansk expertis inom exempelvis skolan konstaterar att det sv...
Läs mer

Drömmen om civilkurage

Bild
Ingen kan förneka den våldsvåg som sveper genom det svenska samhället. Det handlar inte längre om siffror och procent utan om något som med full kraft väller in över samhället.  Nu känner vi nyheterna om barnrån, heminvasioner, kidnappningar och brott med tortyrinslag djupt in i själen. Föräldrar uppmanas ta ansvar och instruera sina barn om moderna säkerhetsknep och trygghetsrutiner.  När brotten är så stora, så många, och sker så nära, kan då s.k. civilkurage, alltså lagstadgat tvång för den enskilde att ingripa i nödsituationer, bota trygghetens sönderfall?  Berättelsen om de av sosseri, socialbidrag och surströmming kuvade svenskarna är föga övertygande. Problemet vi har att hantera just nu är snarare att Sverige allt mer rör sig i en riktning där civilkurage inte längre är relevant. Gemensamt för situationer där civilkurage lyser med sin frånvaro är att det under ytan finns en folkgruppslig dimension. Alla vet redan att det rör sig om någon form a...
Läs mer