Globalisering på gott och ont

Globalisering kan ses som en samlingsbenämning på utvecklingen inom politik, ekonomi och kultur som kännetecknas av att världens länder knyts närmare varandra. I allmänt språkbruk har uttrycket kommit att syfta särskilt på den ekonomiska integrationen mellan nationers ekonomier. 

Denna integration sker till en följd av en utökad men lokalt inte helt förankrad världsbild. Den får som följd att makten,  i takt med att de nationella ekonomierna tvinnas samman, förskjuts från nationell till över- och mellanstatlig nivå. Organ som arbetar för en ökad globalisering är bland andra EU, FN och Världsbanken.

Den kraftiga minskningen av kostnader för globala transaktioner har lett till en kraftig ökning av  dessa och till att allt fler länder deltar i den globala ekonomin. Det är vanligtvis denna intensifieringsfas som avses med begreppet.

Med den ekonomiska globaliseringen avses framväxten av internationella företagskoncerner och företagens därmed ökade makt i världsekonomin. När det gäller kulturella förhållanden är det framväxten av en massproducerad enhetskultur parallellt med flera globala motkulturella fenomen i opposition mot den rådande kulturella dominansen som åsyftas.

Globalisering kan också beskrivas (Bailys & Smith) som en rad processer varigenom många sociala relationer inte längre kan knytas till speciella territorier utan människor i stället lever sina liv på en plats som helt enkelt kan kallas Världen. 

Utifrån ett ekonomiskt perspektiv, där naturresurserna är av stor betydelse, men även för de människor som värnar om sin nationella identitet är dock det territoreilla grnserna fotrtsatt viktiga. 

När de mångkulturella samhällerna växer uppstår det konflikter när olika nationaliteter ska integreras och anpassa sig efter varandra. I mötena mellan de olika kulturerna uppstod dår frågor om vad som är typiskt för var och ens nationalitet.