Den nya makten

I sitt tredje program om den hotade demokratin bekänner Janne Scherman att New Yorks City för honom är en laddad plats. Allt medan det i bakgrunden rullar en tagning med de alltför kända vyerna på Manhattan. ”Detta är nämligen bilden av stormakten som påverkat oss och hela världen” förklarar han vidare. ”Stora internationella bolag som växer och blir mäktigare och flyttar dit det passar bäst och är mest lönsamt. Och han frågar sig: Kommer vår demokrati att överleva i denna nya globala värld?

Ja, det är faktiskt en högst berättigad fråga. Av världens demokratier lär det enligt Democracy Index, bara vara 20 som är helt utan anmärkning och ytterligare 59 som får passaera trots sådana. Utan att gå in exakt på vad en fullödig demokrati 1) måste vi då fråga oss om vi absolut måste ha just ett demokratiskt styressätt i våra länder.

I Sverige växer nya bolag fram. Företag som agerar annorlunda, som ser på demokratin på ett nytt sätt. ”Politikerna och näringslivet ger helt olika bilder av hur det är” kan man höra. ”Antingen ser vi företag som onda kapitalister som tar allas pengar eller som det som bygger Sverige”, förklarar en ung, energisk VD. ”Ca 15 % av alla anställda i huvudstaden är utvecklare på småföretag. Småbolagen skapar Sveriges framtid. Vi får företag som ser på demokratin på ett nytt sätt. Sverige har varit ett industrisamhälle men nu är vi i ett skifte”, fortsätter han.

”Vi går mot ett kunskapssamhälle och där bestämmer talangerna allting,” fyller en kollega i. ”Man måste tänka annorlunda. New York vinner dragkampen om de nya jobben. Nationer bjuder över varandra för att locka till sig attraktiva bolag. Det är inte svårt att flytta företag över gränserna. Därför måste man skapa förutsättningar så att företagen inte flyttar. Förändring gör ont och ”det politiska systemet måste absolut förändras”.

I Sverige fick Luleå Facebook. Men allt har som bekant ett pris. Luleå och Sverige fick förstås betala och elskatten sänktes. Ett annat pris heter minskad öppenhet och mer som är hemligt. Demokratin bygger på allmän och lika rösträtt och på yttrandefrihet. Nånting har naggats i kanten i den här globala och snabba världen. Den offentliga insynen i Facebook är också begränsad. Ett demokratiskt system är inte konstant. Vi har ett alltför stort parliament (349 ledamöter).

Se där varifrån det största hotet mot demokratin kommer. De säger inte rent ut att de vill ha något annat men demokratin måste förändras. Den är för omständlig, för långsam och med ledamöter som inte varit förtagsledare. OK, visst kan vi minska antalet riksdagsmän, men skulle i så fall bara vara första steget, den första dynamitgubben som ska spränga bort berget. ”Länder borde skötas som företag och man borde kunna frångå principen att alla röster ska vara värda lika mycket” menar dessa nyliberala hjältar med darr på stämman och julafton i blicken.

Möjligen kan det i en framtid finnas någon form av styressätt som i vissa sammanhang är smidigare än vår nuvarande uppfattning om hur en demokrati ska vara. Men NEJ. Visa oss det först och visa oss empiriskt att tillväxt (vad är tillväxt?) går före demokrati.

• Beslutsjämlikhet: Allas åsikter har samma tyngd vid kollekt iva beslut
  
• Effektivt deltagande: Under beslutsprocessen har alla lika stor möjlighet att uttrycka önskemål
• Upplyst förståelse:Alla ska ges tillräcklig tid för att sätta sig in i de frågor som ska beslutas
• Kontroll över dagordningen: Folket avgör vilka frågor som ska eller inte ska beslutas kollektivt
• Inklusion: Med folket avses alla vuxna som lyder lagarna, inte barn och  genomresande

/ Robert A. Dahl /