Aspergers syndrom

Gemensamma drag som brukar nämnas är bland annat naivitet, opassande sociala närmanden, mycket begränsade specialintressen, god grammatik och ordförråd men ett monotont tal; samt en begåvning från medel till över det normala. 

Senare har detta modifierats till två huvudområden; social interaktion, ömsesidig kommunikation och föreställningsförmåga (Wings triad), men av olika svårighetsgrad och på olika begåvningsnivåer. Slutsatsen drogs då att autism och de avvikelser som Hans Asperger beskrivit var olika tillstånd inom samma område, ett autismspektrum. Det var då som begreppet Aspergers syndrom myntades. 

Aspergers syndrom beskrivs ofta som autism hos personer med normal- eller hög begåvning men utan de omfattande kommunikativa svårigheterna som finns vid autism. Ofta blir problemen tydliga först i förskoleåldern men det kan också dröja längre än så innan omgivningen reagerar och utredning påbörjas. Medelåldern för diagnos av Aspergers syndrom är 8-11 år, men många som haft diffusa problem under hela sin uppväxt, får sin diagnos först i vuxen ålder ofta och då efter många års personligt lidande och utanförskap. 

Det är framför allt när det gäller social interaktion samt föreställningsförmågan, som påverkar beteende, fantasi och intressen som diagnoskriterierna för Aspergers syndrom fokuserar på. Vid misstanke om Aspergers syndrom utreds personen ifråga av psykolog och läkare. 

Många gånger kan man redan hos små barn se en tendens till undvikande av eller oförmåga till sociala kontakter med jämnåriga. Många föräldrar beskriver att de första åren varit i stort sett problemfria. Barnen kan tvärtom vara lättskötta, lugna och tillfreds även om vissa kan vara överaktiva, okoncenterarde och rastlösa.

I förskoleåldern brukar sociala svårigheter bli uppenbara. Nyfikenheten på andra människor, främst jämngamla saknas. De sysselsätter sig kanske hellre själva än leker med andra barn. Och några kanske hellre umgås med vuxna. Barn med Aspergers syndrom kan uppfattas som lillgamla och lite formella till sitt sätt.

Om de ändå söker sig till andra barn kan de uppfattas som avvikande. De kanske styr och ställer och förstår sedan inte varför de andra till slut tröttnar. 

I skolan brukar problemen vara som störst på rasterna, då det förväntas att man deltar i samvaron och leker tillsammans med andra barn. De barn som undviker kontakt med andra blir lätt isolerade och ensamma. Vissa försöker ta kontakt, men upplevs som udda och blir kanske av den anledningen utanför leken och samvaron. De här barnen kan ibland upplevas som provocerande rättframma. De kan ha mycket svårt att förstå andras känslor och outtalade önskemål, något som ofta kvarstår under resten av livet. De kanske uttalar sig nedsättande om andras utseende eller kräver att få sin vilja fram oavsett vad de andra barnen villl. Barn med Aspergers syndrom saknar ofta intresse för sport och särskilt för lagsport. 

I tonåren blir många individer med Aspergers syndrom medvetna om sina svårigheter att förstå och umgås med andra människor. En del drar sig då undan sociala kontakter för att slippa att känna sig annorlunda och utanför. Andra hittar strategier för att klara av sina sociala kontakter. De lär sig användbara fraser och sociala regler utantill för att kompensera. Även om svårigheterna i princip kvarstår möjliggör detta socialt umgänge och motverkar isolering. 

Särskilt pojkar och män med Aspergers syndrom skaffar sig ofta speciella, begränsade intressen, något som märks redan i förskoleåldern. De lär sig allt de kan om ett visst område, som dinosaurier, tåg, bilar, astronomi eller liknande. Det handlar ofta om intressen där det finns exakta faktakunskaper som går att lära sig utantill. Intresset för sammanhang eller närliggande kunskapsområden är lågt. 

Under skolåren kan barnet ha nytta av sin förmåga att lära sig saker utantill, och det är inte ovanligt att barn med Aspergers syndrom har en matematisk eller språklig talang. Samtidigt kan detta rigida intresse för ett visst område skapa irritation hos andra barn och ytterligare försvåra umgänget. 

Behovet av att ha specialintressen består i regel hela livet, men intressena kan växla och bytas ut mot andra, ofta plötsligt och utan anledning. Ibland kan intresset få positiva konsekvenser genom att det kan skapa möjligheter till samvaro med andra som delar samma intresse, någon gång kan specialintresset leda till en yrkeskarriär. Ofta minskar intensiteten i intresseutövandet om intresset för sociala kontakter blir större. 

Redan vid låg ålder brukar personer med Aspergers syndrom utveckla ett behov av strikta rutiner. Det kan handla om att saker måste göras i en viss ordning, att man alltid ska sitta på samma plats vid matbordet, att man bara äter en viss sorts mat, eller att man har komplicerade ritualer kring vardagliga göromål. Om en rutin bryts kan det leda till stor oro och frustration hos individen. Behovet av rutiner kan med tiden öka och i tonåren kan rutinerna ha brett ut sig över hela tillvaron och det tvångsmässiga inslaget vara stort. En del tonåringar och vuxna med Aspergers syndrom rutar in sitt liv så hårt att de får en mycket ansträngande och begränsad tillvaro. Det är också vanligt med tvångsmässiga upprepningar av vissa handlingar eller tankar. 

Den språkliga utvecklingen måste vara normal för att ett barn ska kunna få diagnosen Aspergers syndrom, något som det dock råder oenighet kring. I kriterierna ingår även ett antal språkliga avvikelser, exempelvis försenad språklig utveckling, annorlunda röstmelodi och svårigheter med förståelse trots stort ordförråd.

Barn med Aspergers syndrom saknar ofta en period med babyspråk och många har en försenad talutveckling. När talet kommer brukar det hända snabbt och oväntat. Andra barn har en helt normal talutveckling eller lär sig att tala tidigare än andra barn. 

Många barn med Aspergers syndrom har en språklig säkerhet både vad gäller ordförråd och meningsbyggnad. De kan uppfattas som noggranna och lillgamla i sitt sätt att prata. 

Personer med Aspergers syndrom har ofta ett stort ordförråd men kan ändå ha mycket svårt att kommunicera på ett funktionellt och avslappnat sätt. Ofta har de svårt att förstå att ett ord kan ha flera betydelser beroende av sammanhanget. 

Vad som sägs eller skrivs tolkas ofta bokstavligt. Det gör att ironi, ordvitsar och metaforer kan bli obegripliga, vilket ytterligare komplicerar umgänget med andra.

Man kan också ha svårt att förstå innebörden och det underliggande budskap som finns i andras blick, gester, miner, tonfall och satsmelodi. Detta är information som är minst lika viktig för förståelsen av vad någon säger som orden är i sig.

Personer med Aspergers syndrom har med andra ord semantisk-pragmatiska problem - semantik står för ordens betydelse och pragmatik för hur orden används i samspelet med andra människor. Dessa problem antas hänga samman med de svårigheter som personer med Aspergers syndrom har att förstå andra människors tankar, känslor och handlingar. 

Med tiden kan personer med Aspergers syndrom lära sig många av kommunikationens koder, men svårigheter när det gäller kommunikation kvarstår vanligen.

Det finns en rad associerade symtom som är vanliga vid Aspergers syndrom även om de inte finns med bland diagnoskriterierna.

Många barn med Aspergers syndrom uppfattas som långsamma, klumpiga och med dåligt samordnade och lite stela rörelser. De kan ha svårt att lära sig att knyta sina skosnören, cykla eller simma. Även gester och manér kan vara speciella. En del barn har ett lillgammalt, lite sirligt sätt att gestikulera.
Barn med Aspergers syndrom är ofta inte intresserade av att delta i sportsliga aktiviteter.

Det är vanligt att personer med Aspergers syndrom kan vara extremt känsliga för vissa ljud, ljus, beröring, smaker. Man kan också ha svårt att hantera flera sinnesintryck samtidigt. Dtta kan exempelvis innebära att man inte klarar av att vistas i offentliga miljöer, där sinnesintrycken kan vara både starka och många.

Det finns också andra tillkommande problem som inte är en del av diagnosen. Hyperaktivitet, uppmärksamhetsproblem och tics är några exempel. Många beskriver att de har svårigheter med en låg energinivå och en begränsad stresstålighet. 

Precis som vid autism är forskarna överens om att Aspergers syndrom beror på funktionsavvikelser i hjärnan som är medfödda eller uppstår i början av livet, som en följd av skador eller genetiskt betingade avvikelser. 

Påfallande ofta har en av föräldrarna svårigheter som liknar dem vid Aspergers syndrom, om än inte lika uttalade. Ofta finns det också andra släktingar som uppvisar liknande problematik. Det finns ett genetiskt samband mellan Aspergers syndrom och autism, då båda diagnoserna inte sällan finns i samma syskonskara.

En stor del av forskningen har fokuserat på hur personer med autism tar emot och bearbetar information och intryck, vad vi kallar kognitiva förmågor. Även om svårigheterna vid Aspergers syndrom inte är lika stora som vid autism, antar man att avvikelserna beror på brister i närliggande kognitiva funktioner.

Hos personer med autism och Aspergers syndrom är det tydligt att flera viktiga områden påverkas av brister i de kognitiva förmågorna; mentalisering, central koherens, exekutiva funktioner, minne och begåvning.

Mentalisering innebär förmågan att förstå att det finns en skillnad mellan ens eget och andra människors sätt att tänka, känna och handla.

Personer med Aspergers syndrom kan ha svårt att förstå varför andra människor beter sig och reagerar som de gör. Det blir också svårt att förstå hur man ska meddela sig med andra människor, för att de ska förstå vad man vill. 

Central koherens är den förmåga man behöver för att kunna förstå sammanhang och göra helheter av detaljer. Personer med Aspergers syndrom har vissa svårigheter att sätta samman olika typer av information från minnen och nutida händelser för att förstå samband och kunna förutsäga vad som kommer att hända. Omvärlden blir då fragmentarisk och svår att förstå både med avseende på händelser och på människors beteende.

Förmågan att samordna information hänger också samman med vad som brukar kallas för exekutiva funktioner. Dessa funktioner är viktiga för en mängd förmågor som behövs för att klara ett självständigt liv. Exekutiva funktioner ligger bakom allt målinriktat beteende. Brister i dessa funktioner kan innebära att handlingar inte blir automatiserade, att man inte lär sig av det man varit med om utan att varje situation upplevs som unik och skild från övriga. Det kan också innebära att man fastnar i ett beteende eller har svårt att komma igång med saker och ting. De viktigaste exekutiva funktionerna är:

1. Förmåga att planera. 
2. Förmågan till problemlösning 
3. Förmåga att hejda sina (oönskade) handlingar. 
4. Anpassningsförmåga. 

Personer med Aspergers syndrom utnyttjar det semantiska minnet, alltså det minne som används för fakta och språk, även för sådant som andra människor sparar i mer automatiserade minnen. 

Det semantiska minnet är inte automatiserat utan kräver medvetenhet när det ska användas. Det tar därför stora mängder energi och tid att klara av enkla göromål och sysslor som andra människor gör på rutin och det kan upplevas som en nära nog övermänsklig handling att komma igång med arbetsuppgifter eller göromål. 

Personer med Aspergers syndrom är normal- eller högbegåvade, men det är samtidigt vanligt med vad ojämn begåvningsprofil. Man kanske har ett utmärkt språklig förmåga medan logiska uppgifter är betydligt svårare, eller det motsatta.

Tidig utredning och diagnos samt adekvata och tidigt insatta stödåtgärder som inbegriper barnets omgivning kan gynna en utveckling som leder till självständighet i vuxenlivet. 

/ Något förenklad och komprimerad text från Autism- och Aspergerföreningens webbsida / / Följ mig på Facebook Roland Ch. Johansson /

Text: Monica Klasén McGrath 2009 

Faktagranskning: Viviann Nordin, läkare, med. dr. 

Källor: 

American Psychiatric Association. Diagnostic and statistical manual of mental disorders. DSM-IV-TR(4th ed., text revision ed.). Washington, DC: American Psychiatric Association, 2000 

Atwood, T. The complete guide to Aspergers syndrom, Jessica Kingsley Publishers, 2007 

Dahlgren S.O., Annorlunda tänkande och informationsbearbetning vid autism, Aspergers syndrom, www.autismforum.se, 2004

Ehlers, S. Gillberg, C, Aspergers syndrom – En översikt, Riksföreningen Autism 

Frith, U. Autism - Explaining the Enigma. Blackwell Publishing, 2003

Gillberg, C. Coleman, M. The Biology of the Autistic Syndromes, Cambridge University press, 2000

Volkmar, F.R, Woodbury-Smith, M.R, Asperger syndrome, Euro Child Adolescens Psychiatry, juni 2008 

Wing L. Autismspektrum, Cura förlag, 1998