Lidt om Nørrebro på svensk


Denna stadsdel är den mest folktäta och den med flest invånare i Köpenhamn. 

Det Nørrebro vi känner idag började ta form under 1850-talet och utvecklades till ett typiskt arbetarkvarter med spridd industri. Idag ger stadsdelen snarare ett kosmopolitiskt och multikulturellt intryck genom att många av invånarna är studerande, konstnärer eller av annan etnisk bakgrund än dansk. Under senare tid har det också  tillkommit ett varierat affärsliv med bl.a. kaféer, restauranger samt arabiska och turkiska charkuterier.

Vissa delar av Nørrebro kämpar dock fortfarande med sociala problem och hög arbetslöshet. Området Mjølnerparken är med på den officiella danska listan över getton som ett av tre särskilt utsatta områden inom Köpenhamns kommun. Jagtvej utgör gräns mellan Indre och Ydre Nørrebro. 

Området omkring Blågårds Plads och Assistens Kirkegård på Indre Nørrebro sanerades grundligt på 1970-talet då den nedslitna bebyggelsen ersattes med prefabricerade allmännyttiga bostäder. Även demografin kring Blågårds Plads, som nu består av flerfamiljshus och huserar många invandrare, förändrades avsevärt.




Nørrebro användes på 1500-talet som fälad för kreatur och långt fram på 1700-talet hade området en klart lantlig karaktär. På grund av den intensiva trafiken till huvudstaden stenlades många gator tidigt. Nørrebro var vid den här tiden också ett populärt utflyktsmål för stadsborna och det uppstod ett antal utskänknings- och förlustelseställen. 

Invånarna på Nørrebro livnärde sig huvudsakligen som hantverkare, arbetare, trädgårdarbetare, mjölnare och ölutskänkare. Det fanns bara ett fåtal butiker: en kryddhandlare, en bagare, en mjölkbutik och några charkuterier. Under slutet av 1700-talet började även borgerskap och ämbetsmän att bosätta sig i de lantliga omgivningarna på Nørrebro och på grund av överbefolkning innanför tullarna uppstod det under 1850-talet en byggboom som ca 1880 passerade Jagtvej.

Från 1880-talet blev bebyggelsen hög och sammanhängande och Nørrebro blev en utpräglad arbetarstadsdel med små lägenheter. Särskilt Indre Nørrebro präglades av usla hyreskaserner för den växande arbetarklassen och speciellt området kring Blågårds Plads var hårt plågat av fattigdom för att inte säga slum. Det hela blev inte bättre av det järnverk som genom utsläpp kraftigt förorenat området sedan 1827. På Ydre Nørrebro var bebyggelsen mer omväxlande med kvartersbyggnader, fabriker och småindustri.

Karta

/ Text sammansatt av uppgifter från danska Wikipedia /






















Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

S:t Barhélemy under svenskt välde

Havsnivåhöjningar

Fuskande svenska politiker