Klimat och globalism


/ enligt Lars Bern som jag tolkar denne /



En rad svenska kändisar har publicerat en artikel i GP som försöker skrämma oss med nära förestående klimatkatastrofer. Våra pensionsbesparingar skall satsas på s.k. ”klimatsmarta” investeringar, anser man.

Kompetensen på det område man uttalar sig om är emellertid genant låg. Man påstår att våra barns framtid hotas av snabba klimatförändringar i form av extrema väderförhållanden som blir allt vanligare.

Under en period fram till för 150 år sedan var jordens klimat kallare än det varit de senaste 10 000. Under flera hundra år av kallt klimat inträffade missväxt och svält. Sedan dess har ordens medeltemperatur har stigit en dryg grad. En del av denna för livet fördelaktiga återhämtning beror sannolikt på en stegring av halten av koldioxid sedan mitten av 1900-talet. Temperaturen har de senaste 30 åren stigit med 0,3 grader C efter en kallperiod på 70-talet, då alarmisterna istället skrämde med en ny annalkande istid.

Resultatet av den långsamma klimatförändringen har varit ytterst gynnsam för livet på jorden. Flertalet av jordens öknar har börjat krympa i gränsområden och öppnar upp för ny odlingsmark. 

Jordens spannmålsproduktion har slagit en lång rad skörderekord, tack vare den lilla uppvärmningen och den ökade tillgången på den livsviktiga koldioxiden. Missväxt som debattörerna skriver om som en orsak bakom massmigrationen är en lögn. 

Samtliga extrema väderhändelser under senare decennier ligger inom vårt klimats normala variabilitet.På 90-talet lanserade globalisterna klimatskrämselpropagandan som ett instrument för att skrämma mänskligheten in i en överstatlig världsordning.

Att extremvädren avtar har en klar vetenskaplig förklaring i uppvärmningen på 0,3 grader C under den här perioden. Uppvärmningen blir relativt större närmare polerna, vilket minskar temperaturgradienten mellan ekvatoriella områden och polområden. 

Inom tio år kanske spårämnet koldioxid har ökat med omkring 0,001 %. Att detta skulle hota mänskligt liv är en grov överdrift.

Man skriver att utsläppen av koldioxid måste minska med 7 % per år fram till 2030 för att undvika en klimatkatastrof. Prognosen för världens två största länder Kina och Indien är en ökning på 4-5 % per år. Vi kan alltså konstatera att någon sänkning av koldioxidutsläppen globalt, inte ligger inte i korten före 2030.

Alla ytterst kostsamma svenska åtgärder för att minska våra marginella utsläpp, är att kasta våra resurser i ett svart hål. Den logiska åtgärden att samla alla klimatskatter och samla i en klimatfond att ha i beredskap. Blir det som man tror skulle denna fond kunna användas för att mildra skadan. Om katastrofen inte kommer kan medlen frigöras till att stärka vår allt bräckligare välfärd.

Man går den politiska adelns ärende, för att hjälpa dem att motivera allt mer skatter att belasta vanligt folk med. Klimatskatterna slår absolut hårdast mot de minst bemedlade i samhället. Artikelförfattarna tar på sig ett skamligt ansvar för att enkla människor i vårt samhälle kommer att bli allt fattigare i en nära framtid. 
/Lars Bern/



Lars Bern är civilingenjör, teknologie doktor, författare och samhällsdebattör. Bern är klimatskeptiker och hävdar att det inte finns något signifikant orsakssamband mellan förhöjd koldioxidhalt och eventuella klimatförändringar samt att uppvärmningen under 1900-talet inte ger anledning till oro, oavsett orsakerna. Han har fått stark kritik för sina åsikter. Han menar att han aldrig förnekat klimatförändringar utan att han snarare förhållit sig skeptisk till klimatalarmism som är en del av den globala planen "för ökad överstatlig global maktutövning".
/Wikipedia/


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

S:t Barhélemy under svenskt välde

Havsnivåhöjningar

Fuskande svenska politiker