Vad är en folkrörelse/What's a social movement?

Den ideella sektorn i Sverige är starkt präglad av folkrörelsens demokratiska modell och ideal. För oss är det självklart att ideella organisationer ska ha folkrörelsens struktur och tillämpa demokratiskt beslutsfattande. Folkrörelser i olika varianter finns i många länder. 

En folkrörelse är normalt ett landsomfattande förbund med lokalavdelningar, distrikt och förbundsledning. Det är uppbyggt av betalande medlemmar och är juridiskt sett en ideell förening.

Enskilda folkrörelser kan tillsammans med föreningar och  bolag ingå i större grupperingar med likartade mål och gemensam ideologi. Typiska exempel är "arbetarrörelsen" och "nykterhetsrörelsen". De är ibland organiserade i en topporganisation som t.ex. Riksidrottsförbundet men kan lika gärna sakna juridisk form och då närmast kunna liknas vid nätverk.

Men med folkrörelse avsågs ursprungligen "folk i rörelse" mot vad som uppfattas som missförhållanden i samhället eller världen, dvs. kollektivt agerande som antingen försvarar eller önskar förändra något. Begreppet ska då ha betoning på det kvalitativa innehållet i 'folk i gemen' som över tid mobiliserar mot den rådande samhällseliten.

Begreppet betecknar alltså inte längre samhällsomstörtande folkresningar som ofta kom till uttryck genom uppror  bland såväl bönder som medelklass på 1700- och förra delen av 1800-talet. 

Den liberala rörelsen förde 1864 till oroligheter i protest mot bristande solidaritet med Danmark i dess krig mot Tyskland och skarpskytterrörelsen ledde till att det infördes allmän mötesfrihet.

Först i och med Sundsvallsstrejken 1879 åsidosattes den måttfulla traditionen av en mer tydlig ideologisk hållning. Nykterhetsföreningarna för begränsat drickande försvann och istället kom godtemplarordnar från USA. Från Tyskland kom den marxistiska, socialdemokratiska rörelsen, från England Frälsningsarmén och den kooperativa rörelsen och från Danmark folkhögskolor med mål att skola medborgarna i egenorganisering, kulturell frigörelse och annat som krävdes för kommunalt självstyre och kooperativ verksamhet. Dessa rörelser blev centrala krafter i mobiliseringen av de breda folklagrens deltagande i samhällslivet 

Organisationer uppstod kring frågor som allmän rösträtt, kvinnans rättigheter, idrott, fred, vegetarianism och naturvård, i många fall med bred anslutning från flera samhällsklasser, ibland, som i frågan om naturvård, främst bland överklass och medelklass. 

Väckelse-, nykterhets- och arbetarrörelserna kom att spela en särskilt viktig roll vid Sveriges demokratisering under 1800- och tidigt 1900-tal. Politiska partier organiserades efter samma principer som folkrörelser, t.ex. socialdemokraterna och frisinnade män och kvinnor. De senare kom så småningom att uppgå i Folkpartiet och Bondeförbundet. Idrottsrörelsen uppfyller till viss del samma kriterier utan att därför räknas till de ovan tre nämnda 

Under 1920-talet fortsatte vidareutvecklingen av kulturell verksamhet i de breda folklagren genom att studieförbund organiserade och arbetarförfattares verk distribuerades samt genom framväxten av en modern feministisk rörelse. 

De välorganiserade större folkrörelserna kunde utmana andra samhällskrafter på många områden. De samarbetade för "icke-kommersiella" kollektiva alternativ till vanliga företags produkter. Dessa som också kan kallas folkrörelser var exempelvis ABF, Friluftsfrämjandet, HSB, Kooperativa förbundet, LRF, Reso och Svenska Turistföreningen. 

Under andra världskriget och strax därefter framträdde organisationer med rötterna hos t.ex. den kvinnliga fredsrörelsen, världsungdomsfestivalrörelsen, protestaktioner mot apartheid och oppositionella inom arbetarrörelsen och kyrkan som stått emot den svenska samlingsregeringens anpassningspolitik gentemot nazismen. De politiskt dominerande blev solidaritets-, kvinno-, miljö- och fredsrörelserna som kom att kallas nya folkrörelser.

Fortfarande finns det i Sverige ett ideal om att folkrörelser och föreningar är ett demokratiskt samarbete mellan likvärdiga medlemmar som tillsammans styr verksamheten.

Folkrörelsebegreppet är fortfarande i bruk även utanför de klassiska folkrörelserna. Aktiva i många olika rörelser betecknar dem som sådana. Exempel på detta är freds-, solidaritets-, rättvise-, handikapps-, hembygds-, kvinno-, miljö- och scoutrörelsen.

/ Uppgifter bl.a. från Voluntarius, Nationalencyklopedin och svenska Wikpedia /