Hög dos och kort period av behandling vid prostatacancer



Strålbehandling av prostatacancer kan också ges i högre dos per tillfälle och under kortare period, en metod som kallas hypofraktionerad strålbehandling. Trots kraftig ökning av dosen är det inte någon stor skillnad i biverkningar. Behandlingen blir enklare 
för patienten och sjukvården sparar resurser.

I en skandinavisk studie undersöktes biverkningar från strålbehandling hos män med prostatacancer som innebar 
mellanrisk. Biverkningar från hypofraktionerad strålbehandling (7 tillfällen i 2,5 veckor) jämfördes med standardbehandling (39 tillfällen i 8 veckor) utan att man  två år efter behandlingen kunde se en signifikant skillnad i andelen biverkningar på urin-, tarm- och sexuell funktion.

Tidiga forskningsresultat har presenterats från den skandinaviska studien HYPO-RT-PC, som är en randomiserad multicenter fas III prövning utformad för att utvärdera resultat från extrem hypofraktionering (E-HF), där strålbehandlingen ges med mindre antal höga doser jämfört med konventionell standardfraktionerad (SF) strålbehandling.

Tidigare randomiserade studier har bekräftat värdet av ökad stråldos vid SF-behandling av prostatatumörer och potentiella fördelar med större stråldoser i färre fraktioner antas kunna öka den terapeutiska effekten ännu mer. I HYPO-RT-PC-studien har för första gången en kraftigare ökning och därmed ytterligare förkortning av behandlingstiden prövats. 1 200 män med intermediärrisk prostatacancer undersöktes. Ingen antihormonell behandling gavs.

Biverkningar under de två första åren efter strålbehandlingen analyserades både genom doktors- och patientrapporterade biverkningar på urin-, tarm och sexuell funktion.

Resultaten baseras på de 866 (av totalt 1200) patienter som nått två års uppföljning. Andelen påtagliga biverkningar två år efter behandling skilde sig inte signifikant mellan män som fått antingen E-HF eller SF. Urinbiverkningar rapporterades för 5,4 % av E-HF patienterna och 4,6 % för SF-gruppen (p = 0,59). Tarmbiverkningar rapporterades för 2,2 % i E-HF och 3,7 % i SF (p = 0,20). Impotens vid två år efter behandling var 34 % i båda grupperna, jämfört med 16 % innan strålstart.

Skillnader i tidiga biverkningar var i viss mån förväntade och är en negativ bieffekt av den korta behandlingstiden vid E-HF. De tidiga biverkningarna är dock oftast av övergående natur, vilket också visade vid 3 och 6 månaders uppföljning då skillnaderna mellan de båda studiearmarna suddats ut.

Kontakt:
Anders Widmark, Institutionen för strålningsvetenskaper, Umeå universitet
070-584 43 30; anders.widmark@umu.se

Lunds universitet/Skånes universitetssjukhus: Adalsteinn Gunnlaugsson, Elisabeth Kjellén och Peter Nilsson


/ Anpassad och förkortad text från Umeå Universitet /

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

S:t Barhélemy under svenskt välde

Havsnivåhöjningar

Fuskande svenska politiker