Om prostatacancer

Prostatacancer, den vanligaste cancerformen. Ibland är den ärftlig men i de flesta fall kan man inte säga vad den beror på. Risken ökar med åldern.

Prostatan är en körtel som utgör transportvätska för spermier vid utlösning. Den är stor som en valnöt och belägen runt urinröret där detta lämnar urinblåsan och går ut i penisen. Prostatan behöver testosteron, vilket främst bildas i testiklarna, för att växa och fungera.

Då en cancertumör bildats växer den först inuti prostatakörteln och ofta i de delar som ligger längst från urinröret. Patienten märker då inte av sjukdomen utan det kan ta 10 till 15 år innan tumören sprider sig eller ger symtom. Ibland kan dock sjukdomen utvecklas snabbare.

I det fall cancern sprider sig och bildar nya cancertumörer i andra delar av kroppen kallas dessa metastaser. Den kan också sprida sig till lymfkörtlarna och till skelettet, t ex ryggradens nedre del eller bäckenbenet. 

Sjukdomen manifesterar sig genom att patienten behöver urinera ofta, att det dröjer länge innan urinen tränger ut, att urinstrålen är svag och/eller att det förekommer blod i urinen. Men liknande symtom kan också ha andra orsaker, t ex godartad förstoring av prostatan, vilket är vanligt hos personer över 60 år. 

Om det gör ont i skelettet på något ställe utan att patienten skadat sig eller att något annat hänt kan det emellertid vara symtom på att cancertumören spridit sig. 

Den som tror sig ha drabbats av prostatcancer ska kontakta en vårdcentral. Förhöjda värden av proteinet PSA kan vara, men så behöver inte vara fallet, tecken på cancertumör i prostatan.

Vid rektalpalpation känner läkaren på prostatan. Vanligtvis är den jämn, fast och något elastisk. Om den känns hårdare och knöligare kan det vara tecken på cancer. Prostatan kan också undersökas med bilder från ultraljud då en stavformad ultraljudssond förs in i ändtarmen. 

Läkaren kan också behöva ta vävnadsprov från prostatan. Då ges lokalbedövning och flera prov kan tas vid samma tillfälle för att sedan analyseras i mikroskop. Om de innehåller cancer, anges en så kallad gleasonsumma med ett värde mellan 6 och 10 där 6 innebär att cancertumören växer sakta. 

Undersökning kan krävas för att avgöra om cancern har spridit sig till skelettet. Detta kallas skelettscintigrafi eller isotopundersökning av skelettet. En spruta ges då i armen med ett radioaktivt ämne som cancercellerna tar upp mer av än andra celler gör. Förekommande cancerceller kan då ses på en bild av skelettet.

/  från Vårdguiden kärleksfullt förenklad text för eget bruk /