Sjukligt svårmod – dystymi

Några beskrivningar av dystymi

1) 

Diagnosen sjukligt svårmod eller dystymi, kan ges när du har varit permanent nedstämd under minst två år något som innebär att du lider av nedstämdhet, dålig självkänsla, sömnproblem, brist på energi, dålig aptit samt nedsatt koncentrationsförmåga. 

Personer som lider av sådant sjukligt svårmod (dystymi) kan bli bättre genom att de får yttre stimulans, som t.ex. psykoterapi och fritidssysselsättning. Även antidepressiva läkemedel har en bra effekt mot dystymi.

2)

Dystymi liknar lättare former av egentlig depression. Personer som befinner sig i detta tillstånd känner sig nästan aldrig glada utan är alltid något nedstämda och tycker livet är allmänt tungt. För att få diagnosen dystymi ska du ha haft symtom under minst två år. 

Om du drabbats av depression känner du dig sällan glad, inte ens när du gör sådant som du vanligtvis brukar gilla. Lusten och orken att ta itu med saker minskar eller försvinner, och även vardagliga sysslor kan kännas tunga.

Många får problem med sömnen och känner sig trötta och energilösa utan att detta går att vila bort. Somliga har mycket svårt att sova, andra sover stora delar av dygnet. Det är vanligt att man tappar matlusten, eller tvärtom, att man börjar tröstäta.

Sexlusten kan minska eller försvinna helt och man kan uppleva att inget berör en ordentligt. Livet kan kännas hopplöst och tillvaron meningslös. 

En depression påverkar självbilden och självkänslan. Man tycker inte om sig själv och man kan ha tankar på att man är dålig eller värdelös. Man kan känna sig likgiltig inför tillvaron i sin helhet och känslorna för andra bli mindre starka. Många upplever sig därmed som väldigt isolerade från omvärlden. Man kan tro att andra inte vill en väl eller kanske talar illa om en. De negativa tankarna upprepas och man ältar misslyckanden och känslor av otillräcklighet.

När man är deprimerad kan man få tankar om att det vore bättre att vara död. Ofta är detta kopplat till känslor av ångest, självförakt och missmod inför framtiden. Man kan tänka att man är värdelös eller till belastning för sina närmaste. ja, det kan gå så långt att man försöker ta sitt liv.

Ibland kan den som är deprimerad bli sur, lättirriterad eller aggressiv. Ofta kan det då vara omgivningen som reagerar och märker att det är något som inte stämmer.

En depression kan också kännas i kroppen. Det är till exempel vanligt med förstoppning, huvudvärk eller värk i axlar, nacke, mage eller rygg. Hjärtklappning och andnöd är andra vanliga symtom när man är deprimerad. 

Om du har varit nedstämd under minst två veckor och har andra symtom på depression kan du kontakta en vårdcentral eller psykiatrisk öppenvårdsmottagning. Detsamma gäller om du tidigare haft en depression och känner igen symtomen.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral som helst i hela landet eller du kan alltid ringa 1177 och få  rådgivning.

3)

Om du är orolig över en deprimerad person som inte själv vill söka hjälp kan du ringa en vårdcentral eller en psykiatrisk mottagning eller kontakta sjukvårdsrådgivningen för att diskutera situationen. 

Det är viktigt att ta kontakt med läkare. Ring din vårdcentral och beställ tid hos distriktsläkare. Du erbjuds ofta samtal eller terapi med psykolog eller kurator. Det viktigaste när du ringer är att du berättar allt. Många detaljer i ditt illabefinnande kan vara betydelsefulla. 

Se inte ner på dig själv. Du har en sjukdom som du inte rår för. Det borde då vara naturligt för oss att gå till doktorn och få medicin och behandling. 

Lev en dag i taget och ta inte ut några bekymmer i förtid. Ställ inte för stora krav på dig själv utan sätt upp rimliga mål. Unna dig nåt skönt och avkopplande. Ta en promenad eller lyssna på skön, avkopplande musik. 

Be din familj eller dina vänner om hjälp. Hitta en dygnsrytm som passar dig. Låt inte dagarna passera helt ostrukturerade. Tänk också på att sömn är en bra hjälp. Försök hitta en regelbundenhet i sömnen. Lägg dig ungefär samma tid varje kväll.

Eftersom vissa kroppsliga sjukdomar kan ge symtom som liknar depression gör läkaren ofta en kroppsundersökning och du kan få lämna prover. Till exempel kan ökad eller minskad halt av sköldkörtelhormon, blodbrist eller höga kalknivåer i blodet ge symtom som påminner om depression. 

Dagsljus är viktigt för att må bra. Därför är det bra att ta promenader eller cykelturer mitt på dagen när det är som ljusast. Att ha bra belysning hemma och på arbetet kan också påverka humöret positivt.

Välj lustfyllda saker även om lusten saknas. Det är viktigt att göra sådant man brukar tycka om, även om lusten just då fattas. Om du till exempel brukar bli glad av musik kan du må bra av att spela eller lyssna på musik, även om du inte trodde det från början.

Ta hand om ditt yttre Sköt om ditt utseende och din hygien. Du mår bättre om du känner dig fräsch.

Försök att äta regelbundet, även om du inte har så stor aptit. Att försöka hålla bra matvanor är extra viktigt när man är deprimerad eller återhämtar sig efter en depression. 

4) 

Dystymi är en förstämningssjukdom som enklast beskrivs som en mild men ständigt pågående depression. Orsaken till sjukdomen är okänd, men sannolikt ligger ett flertal verksamma (och samverkande) faktorer bakom, så som kronisk stress, social isolering eller jobbiga uppväxtförhållanden. Människor kan leva i decennier med problemet, i värsta fall livet ut. 

Personer med dystymi känner sig ofta otillräckliga, deras svaga självkänsla och dåliga självförtroende leder till låga förväntningar på vad tillvaron har att erbjuda. Sjukdomen debuterar ofta i tidiga år, då den gradvis kommer smygande och med tiden negativt påverkar både självbild och personlighetsutveckling. När dystymin bryter ut tidigt i livet tenderar såväl den drabbade som omgivningen att tro att symtomen är individens naturliga personlighetsdrag, och svårmodet blir så normaliserat att man tror att det är så livet ska vara. Konsekvensen blir att diagnos och behandling fördröjs.

Undersökningar på denna grupp visar att även om man oftast har sociala relationer så investeras en stor del av energin åt arbete, vilket lämnar begränsat utrymme för ett socialt liv. På jobbet har man dock lätt för att spilla tid på oväsentliga småsaker, man är oflexibel och på grund av svårigheter att kunna prioritera växer berget av ärenden som ska utföras. Men det finns trots allt dystymiker som når framgång genom en kombination av självkritik och dåligt samvete, vilket man kompenserar med hårt arbete.

Ett stort problem för dystymiker är sjukdomens relativa anonymitet, de drabbade vet inte själva att de lider av en sjukdom, okunskapen finns även inom sjukvården, där man ofta misslyckas man med att identifiera grundorsaken till de hjälpsökandes besvär.

5) 

Dystymi eller kronisk depression är en typ av depression, men med viktiga uttryckliga och känslomässiga skillnader. 

Det är ett stadium av kronisk nedstämdhet och håglöshet. Det finns inga perioder som är värre eller bättre, men denna negativa känslomässiga känsla håller ofta i sig i över två år.

Denna åkomma beror inte på ”externa faktorer”. Man behöver därför inte ha drabbats av någon form av förlust eller besvikelse för att falla ned i denna typ av depression. Dess källa är organisk, nästan alltid ärftlig och drabbar främst kvinnor. Det dyker vanligtvis upp runt 21 års ålder.

Det finns ett fåtal väldigt allvarliga fall där en person till exempel inte kan ta hand om sig själv och kräver daglig hjälp för att äta, klä på sig. Detta är som sagt i fall där dystymin är väldigt svår.

Trots den ärftliga komponenten tenderar stress att förvärra känslan av nedstämdhet, så pass att vi faller ner i det allvarligare stadium som nämnts ovan. Till den kroniska depressionen kan vi lägga till dåligt humör, trötthet, sömnlöshet, ätstörningar och koncentrationssvårigheter.

Om dystymin inte behandlas tidigt kan det leda till ”djup depression”, vilket är en ännu allvarligare mental störning som ofta ackompanjeras av ilska, vrede och till och med självmordsförsök. Detta är väldigt farligt och visar vikten av att behandla dessa typer av problem så tidigt som möjligt.