Gula Västarna i Frankrike

Samlar både höger- och vänstergrupper och kräver att alla skatter sänks och att pensioner och minimilöner höjs. De vill satsa på skolor och att sjukhus energisektorn ska återgå i statens ägo.

I Frankrike finns det sedan länge ett utbrett socialt och ekonomiskt missnöje när det gäller frågor som löner, bostäder och skatter. Man vänder sig nu mot Macrons reformer som slår neråt mot dem som tjänar lite och inte alls uppåt mot de rikaste.

I botten ligger också en gammal problematik sedan flera decennier tillbaka angående landsbygdens överlevnad. De unga flyttar till städerna och samhällsservicen försämras. Det är svårt att få läkare till mindre orter och dessa avfolkas alltmer. Landsbygden har alltid varit kulturellt viktig för fransmännen och president Macron upplevs som en storstadspresident.

Dessutom behöver den tunga och skuldtyngda statsapparaten bantas, effektiviseras och moderniseras. 2017 genomfördes förändringar på arbetsmarknaden under mycket höga protester. Nu vill presidenten gå vidare med fler stora reformer och en av de större gäller pensionssystemet. 

Marine Le Pen talar till det bortglömda Frankrike, alltså grupper som känner sig missgynnade av skattehöjningar och sänkta bidrag. Även oron för invandringen är med i bilden. Förtoendet för Macron för presidenten har sjunkit och nu är 75 procent missnöjda med regeringen samtidigt som stödet för Le Pen ökar. Det allmänna politikerföraktet utbrett.

En svensk motsvarighet till franska gula västarna kan komma att bli verklighet, där både högerdemonstranter och vänsterdemonstranter går ihop mot en minsta gemensamma nämnare: den nyliberala mittenregeringen. Om initiativet kommer från folk utan politisk historia kommer både högern och vänstern kliva in där och ge sitt stöd, säger han.

Den nya regeringen har inte hunnit tillträda förrän missnöjet kokar i sociala medier. Framför allt pågår det en svekdebatt inom svensk vänster där kritiker menar att vänstern vek sig för nyliberala krav vad gäller exempelvis arbetsrätten och hyresmarknaden. Samtidigt finns det sedan länge ett utbrett missnöje på högerkanten, främst hos SD-väljare. 

Traditionellt har dessa grupper befunnit sig på var sin sida barrikaderna. Men nu ritas den politiska kartan om och den nya regeringen blir en slags gemensam politisk fiende. Ungefär så resonerar Mathias Wåg, veteran inom den antifascistiska rörelsen i Sverige. 

/ Sammanfattning av artikel i Nyheteridag. /

Svenskar är inte lika benägna att protestera som fransmän. Men bensin- och dieselskatterna ligger nästan på samma höga nivå här som där och de svenska skatterna räknas upp varje år. 

Reformen som tvingar oljebolag i Sverige att blanda in biodrivmedel i bensin och diesel kommer dessutom att leda till ännu högre bränslepriser i framtiden. Folkliga protester hotar den viktiga bränslebytesreformen. 

Skärpta klimatkrav är inte automatiskt dåligt för svenskar som bor på landsbygden. Idag finns det många snåla, billiga bilar på andrahandsmarknaden och då slår inte höjda bränslepriser lika hårt. Den faktiska milkostnaden har i princip legat still i tjugo års tid för många svenska bilister.

Det sägs finnas flera förslag på hur kostnaderna för klimatarbetet ska kunna fördelas mer jämlikt.

/ Uppgifter från Expressen // Följ mig på Facebook Roland Ch. Johansson /