Avtrubbad affekt

Avtrubbad affekt är ett symtom som innebär att en persons känsloliv avflackas. Det är ett negativt symtom (funktionsbortfall) som påverkar känsloläget och uppträder som biverkning vid behandling med SSRI-preparat*, vid depression och vid många andra psykiska störningar.

Symtomet som ibland kallas emotionell avtrubbning, är ett tillstånd av minskad känslomässig reaktivitet hos en individ. Det manifesteras i misslyckande att uttrycka känslor verbalt eller icke-verbalt, särskilt om det gäller problem som förväntas involvera känslor. Expressiva gester är sällsynta och det finns animeringen i ansiktsuttryck eller intonation är ringa. Avtrubbad affekt ska särskiljas från apati, som uttryckligen refererar till brist på känslor, medan nedsatt påverkan är en brist på känslomässigt uttryck, oavsett om känslan faktiskt reduceras eller inte.

Känslolivet är en viktig del i relationen mellan individen och dennes omgivning och påverkar personens handlingar, begär och sociala samspel. Känslor väcks normalt av stimuli och är alltså helt enkelt reaktioner på sådant som personen är med om; hjälpsamhet brukar leda till glädje, förlust och saknad till sorg, att bli orättvist eller illa behandlad till ilska eller frustration.

En person med avtrubbad affekt är likgiltig för sådant som andra reagerar känslomässigt på, känslomässiga stimuli väcker vare sig 'arousal' eller 'valens'. Förändringar i känslolivet är psykiska symtom som förekommer vid flera psykiska störningar; vid depression förmår inte personen känna glädje men känslor av sorg är däremot förstärkta. Psykopati kännetecknas också av ett avtrubbat känsloliv även om sådana personer vara mycket våldsamma.

Vid schizofreni är affekterna vanligen generellt avflackade; vissa mentala symtom (till exempel paranoia) kan skrämma den drabbade, men han eller hon reagerar inte känslomässigt på faktiska stimuli. Förutom ett avflackat känsloliv kan den som drabbats av schizofreni samtidigt ha opassande känslor, till exempel kan han/hon skratta utan orsak (eufori), plötsligt bli aggressiv eller uppspelt; dessa sinnesstämningar uppkommer inte på grund av yttre stimuli utan utlöses av personens inre liv. Stimuli som normalt hade väckt känslor, är den som drabbats av schizofreni vanligen oberörd av; personen blir inte glad, sorgsen, nyfiken, kärleksfull eller arg när sådana känslor är motiverade.

Affekten kan avläsas i mimik, prosodi och andra kroppsrörelser. Vid uttalad schizofreni  saknar personen mimik - uttrycket brukar beskrivas som ett stenansikte - rösten är monoton och dämpad, och personen gestikulerar inte. Om schizofrenin är mindre uttalad kan personen spela affektiva uttryck, vilket visar sig i teatraliska eller överdrivna ansiktsuttryck, gester och tonfall. Det finns dock studier som tyder på att avsaknaden av känslouttryck  vid schizofreni inte motsvarar den inre förmågan att uppleva vare sig positiva eller negativa känslor. Förmågan att uppleva negativa känslor kan vara starkare, men förmågan till adekvata känsloreaktioner totalt sett är nedsatt eller satt ur spel, såväl ifråga om känslomässig igenkänning som känslomässig upplevelse. Detta leder till att personer med schizofreni är sämre på social förnimmelse.

Tillsammans med affektiv avflackning brukar personer med schizofreni, bli både känslomässigt och socialt isolerade. Det förekommer att affektiv avflackning uppträder tillsammans med anhedoni, oförmåga att känna njutning. Avtrubbningen kan då höra samman med svårigheter att kontrollera aggressioner, humörsvängningar och störningar i moraluppfattningen.

---

*) Selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI-preparat) som
Cipramil® (Citalopram)
Fevarin® (Fluvoxamin)
Fontex® (Fluoxetin)
Seroxat® (Paroxetin)
Zoloft® (Sertralin)
Cipralex® (Escitalopram)

Farmakologiska egenskaper

Hämmar aktiviteten hos de transportproteiner som normalt avlägsnar serotonin från synapsspalten. Ger härigenom upphov till en förstärkt serotonerg aktivitet. Sannolikt starkare serotonerg effekt än de tricykliska medlen, med undantag för Anafranil/Klomipramin. Uppvisar ingen eller obetydlig effekt på noradrenalin-transportören, eller på kolinerga, histaminerga och noradrenerga receptorer, ej heller någon direkt effekt på serotonerga receptorer.