Autismspektrumet
Autismpektret omfattar allt från grav autism till
Aspergers syndrom och med stora individuella skillnader.
Autism innebär svårigheter i socialt samspel, kommunikation och perception och det förekommer stereotypt och repetitivt beteende. Såsna barn kanske inte verkar lyssna på tillsägelser, hamnar i konflikt med andra
barn, kan inte upphöra med en aktivitet, äter ensidigt eller får svårigheter när rutiner eller förhållanden ändras.
I vissa fall visar sig AST annorlunda hos flickor. De flesta flickor med AST blir osynliga, kan uppfattas som blyga och verkar föredra att ägna sig åt aktiviteter i enskildhet. Det kan vara svårt att avläsa deras sinnesstämning och de kan ibland uppleva stora svårigheter utan att uppmärksammar sin omgivning på detta.
När det gäller socialt samspel kan barnen ha svårigheter att delta i lek eller verka ointresserade av andra barn. Det kan vara svårt för dem att förstå lekar utan tydliga regler. Ofta tenderar dessutom lekarna till att bli en uppspelning av en filmsekvens som utförs identiskt varje gång. Vissa barn med AST söker sig därför antingen till yngre eller äldre barn eftersom rollfördelning i leken då blir tydligare.
Barn med AST har en tendens att tolka utsagor bokstavligt och problem med att att avläsa andras kroppsspråk och ansiktsuttryck. Det förekommer ofta språkförsening vilket kan innebära att det kan vara mycket svårt för dem att uttrycka sig i tal. de kan likväl ha stor ordförståelse och förstå flerordsmeningar och instruktioner. Det kan också hända att ett väldigt verbalt barn inte förstår ordens innebörd trots att det själv använder dem på ett sätt som förefaller korrekt. Det kan också förekomma s.k. ekotal, vilkete innebär att barnet, direkt eller fördröjt, upprepar det vad som just sagts antingen.
Barn med AST kan också ha ojämna förmågor både över tid och över rum. Det handlar då inte om trots eller ovilja att samarbeta utan om en faktisk oförmåga.
Över-/underkänslighet i olika sinnessystem (t.e.x syn eller hörsel) är vanligt förekommande och en av de mest försvårande omständigheterna med funktionsnedsättningen. Vissa barn har stora svårigheter att sortera och filtrera ljud. Andra har svårigheter med ljus. Vanligt här är att de har svårigheter med lysrörsbelysning. Matens konsistens, lukt, utseende och smak kan bli ytterst starka sensoriska upplevelser. Detta leder till att många barn blir ytterst restriktiva i sin kost.
När det gäller motoriken har barn med AST ofta en försenad eller annorlunda motorisk utveckling. De kan ligga något eller några år efter i utvecklingen. Detta kan ha flera orsaker, t.ex. att muskelarbetet inte sker automatiserat: och det färmed blir en medveten handling som kräver mycket energi bara att gå. Man orkar då inte gå lika långa sträckor lika snabbt som sina jämnåriga.
Stereotypa beteenden som t.ex. att hälla sand eller vatten om och om igen, att dra en leksaks bil fram och tillbaka över golvet eller kroppsrörelser som gungande, hoppande, flaxande med händerna kan förekomma. Sådan beteenden kan upplevas som avvikande men fyller funktionen att verka stressreducerande och fungera som signal på sensorisk överbelastning.
För många med AST är det väldigt svårt att förstå hur andra tänker och känner vilket orsakar många sociala missförstånd. Detta gör att det är svårt för barnet att förstå att dess egna inte finns hos personer i omgivningen. Det kan känna sig hungrigt och tror att du vet om den känslan. Det också vara svårt att förstå hur andra reagerar på det egna beteendet. Att riva klosstorn som ett annat barn byggt kan se väldigt roligt ut och då kan det vara svårt att förstå varför barnet som byggt tornet blir ledset eller argt.
Ett vanligt exempel är att barn med AST reagera opassande är att det kan börja skratta när ett annat gråter. Detta är inte om skadeglädje utan om affektreducering. Om ett barn börjar gråta kan barnet med AST känna all sorg men inte sortera varifrån den kommer. En affektreglering kan då vara att börja skratta. Likaså vid tillsägelser. Barnet känner den vuxne personens ilska och kan inte särskilja den från egna känslor. En alternativ lösning kan då vara skrattet. Det handlar inte alls om nonchalans.
/ Förenkling av uppgifter från autism- och apsergefröreningens i Skåne websida / Följ mig på Facebook Roland Ch. Johansson /
I vissa fall visar sig AST annorlunda hos flickor. De flesta flickor med AST blir osynliga, kan uppfattas som blyga och verkar föredra att ägna sig åt aktiviteter i enskildhet. Det kan vara svårt att avläsa deras sinnesstämning och de kan ibland uppleva stora svårigheter utan att uppmärksammar sin omgivning på detta.
När det gäller socialt samspel kan barnen ha svårigheter att delta i lek eller verka ointresserade av andra barn. Det kan vara svårt för dem att förstå lekar utan tydliga regler. Ofta tenderar dessutom lekarna till att bli en uppspelning av en filmsekvens som utförs identiskt varje gång. Vissa barn med AST söker sig därför antingen till yngre eller äldre barn eftersom rollfördelning i leken då blir tydligare.
Barn med AST har en tendens att tolka utsagor bokstavligt och problem med att att avläsa andras kroppsspråk och ansiktsuttryck. Det förekommer ofta språkförsening vilket kan innebära att det kan vara mycket svårt för dem att uttrycka sig i tal. de kan likväl ha stor ordförståelse och förstå flerordsmeningar och instruktioner. Det kan också hända att ett väldigt verbalt barn inte förstår ordens innebörd trots att det själv använder dem på ett sätt som förefaller korrekt. Det kan också förekomma s.k. ekotal, vilkete innebär att barnet, direkt eller fördröjt, upprepar det vad som just sagts antingen.
Barn med AST kan också ha ojämna förmågor både över tid och över rum. Det handlar då inte om trots eller ovilja att samarbeta utan om en faktisk oförmåga.
Över-/underkänslighet i olika sinnessystem (t.e.x syn eller hörsel) är vanligt förekommande och en av de mest försvårande omständigheterna med funktionsnedsättningen. Vissa barn har stora svårigheter att sortera och filtrera ljud. Andra har svårigheter med ljus. Vanligt här är att de har svårigheter med lysrörsbelysning. Matens konsistens, lukt, utseende och smak kan bli ytterst starka sensoriska upplevelser. Detta leder till att många barn blir ytterst restriktiva i sin kost.
När det gäller motoriken har barn med AST ofta en försenad eller annorlunda motorisk utveckling. De kan ligga något eller några år efter i utvecklingen. Detta kan ha flera orsaker, t.ex. att muskelarbetet inte sker automatiserat: och det färmed blir en medveten handling som kräver mycket energi bara att gå. Man orkar då inte gå lika långa sträckor lika snabbt som sina jämnåriga.
Stereotypa beteenden som t.ex. att hälla sand eller vatten om och om igen, att dra en leksaks bil fram och tillbaka över golvet eller kroppsrörelser som gungande, hoppande, flaxande med händerna kan förekomma. Sådan beteenden kan upplevas som avvikande men fyller funktionen att verka stressreducerande och fungera som signal på sensorisk överbelastning.
För många med AST är det väldigt svårt att förstå hur andra tänker och känner vilket orsakar många sociala missförstånd. Detta gör att det är svårt för barnet att förstå att dess egna inte finns hos personer i omgivningen. Det kan känna sig hungrigt och tror att du vet om den känslan. Det också vara svårt att förstå hur andra reagerar på det egna beteendet. Att riva klosstorn som ett annat barn byggt kan se väldigt roligt ut och då kan det vara svårt att förstå varför barnet som byggt tornet blir ledset eller argt.
Ett vanligt exempel är att barn med AST reagera opassande är att det kan börja skratta när ett annat gråter. Detta är inte om skadeglädje utan om affektreducering. Om ett barn börjar gråta kan barnet med AST känna all sorg men inte sortera varifrån den kommer. En affektreglering kan då vara att börja skratta. Likaså vid tillsägelser. Barnet känner den vuxne personens ilska och kan inte särskilja den från egna känslor. En alternativ lösning kan då vara skrattet. Det handlar inte alls om nonchalans.
/ Förenkling av uppgifter från autism- och apsergefröreningens i Skåne websida / Följ mig på Facebook Roland Ch. Johansson /
Kommentarer
Skicka en kommentar